Idag har jag lärt mig skillnaden på express och local i tunnelbanesystemet. Det höll på att bli en riktigt svettig lärdom. Men vi börjar lite tidigare...
Jag vakande 5,30 och lunde inte somna om. Jag är jetlaggad eller hur man säger det. Nu förstår jag hur jobbigt det måste vara att vakna så tidigt och inte kunna somna om i vanliga fall. Har aldrig haft detta problem tidigare då jag sover som en klubbad säl, gärna 10 h om jag får. Inte mycket att göra än att gå upp och ut. Jag gick och löste ett metrocard så nu kan jag röra mig överallt i NY. Jag stod där på stationen och tänkte, ja ja, varför inte åka in till manhattan. Jag gick av på time square och det var en otrolig upplevelse. Har aldrig sett så höga byggnader på nära håll och det blinkade överallt som värsta tivolit. Ska bli spännande att se det när det är mörkt. Jag köte mig en muffins till frukost och vände hemmåt igen. Väl hemma såg jag att jag hade fått svar på ett mail jag skickat till Clara, en svensk modell som sedan två år tillbaka bor på manhattan. Vi gick på samma gymnasiskola och har flera gemensamma vänner. Vi bestämmde oss för att ta en fika och på eftermiddagen åkte jag ännu en gång in till mahattan. Men puckad som jag emellanåt kan vara glömde jag hennes nr hemma och hon hade inte fått mitt. Vi hade bestämt att vi skulle ses kl 15,00 vid christopher st. Det vara bara det att jag hade satt mig på ett express tåg och det stannade inte på den stationen. Jag kände lite lätt hur paniken steg inom mig. Jag hade varit precis i tid om det hade stannat. Jag åkte förbi tre stationer till innan det äntligen stannade och jag förvirrat fick leta reda på ett local. Jag var nu cirka 15 min sen men Clara som e så snäll stod och väntade. Det blev en överjävligt trevlig fika! Förutom att prata gamla gymnasieminnen, Jane Austen, modell och fotovärlden så kom Clara med massor av tips. Hoppas verkligen vi får tillfälle att träffas fler gånger!
Nu sitter jag och äter min kvällsvard, som består av pasta, tomatsås och majs...med lite ost på. Jag har ätigt godare kan vi säga, men det är helt ok. Tog dock ett tag att laga det eft
ersom jag fick göra inbrott i burkarna. Så kan det gå när man inte fattar den amerikanska öppnaren. Det man inte har i huvudet får man ha i nävarna.
Kiss and goodnight
Jag vakande 5,30 och lunde inte somna om. Jag är jetlaggad eller hur man säger det. Nu förstår jag hur jobbigt det måste vara att vakna så tidigt och inte kunna somna om i vanliga fall. Har aldrig haft detta problem tidigare då jag sover som en klubbad säl, gärna 10 h om jag får. Inte mycket att göra än att gå upp och ut. Jag gick och löste ett metrocard så nu kan jag röra mig överallt i NY. Jag stod där på stationen och tänkte, ja ja, varför inte åka in till manhattan. Jag gick av på time square och det var en otrolig upplevelse. Har aldrig sett så höga byggnader på nära håll och det blinkade överallt som värsta tivolit. Ska bli spännande att se det när det är mörkt. Jag köte mig en muffins till frukost och vände hemmåt igen. Väl hemma såg jag att jag hade fått svar på ett mail jag skickat till Clara, en svensk modell som sedan två år tillbaka bor på manhattan. Vi gick på samma gymnasiskola och har flera gemensamma vänner. Vi bestämmde oss för att ta en fika och på eftermiddagen åkte jag ännu en gång in till mahattan. Men puckad som jag emellanåt kan vara glömde jag hennes nr hemma och hon hade inte fått mitt. Vi hade bestämt att vi skulle ses kl 15,00 vid christopher st. Det vara bara det att jag hade satt mig på ett express tåg och det stannade inte på den stationen. Jag kände lite lätt hur paniken steg inom mig. Jag hade varit precis i tid om det hade stannat. Jag åkte förbi tre stationer till innan det äntligen stannade och jag förvirrat fick leta reda på ett local. Jag var nu cirka 15 min sen men Clara som e så snäll stod och väntade. Det blev en överjävligt trevlig fika! Förutom att prata gamla gymnasieminnen, Jane Austen, modell och fotovärlden så kom Clara med massor av tips. Hoppas verkligen vi får tillfälle att träffas fler gånger!
Nu sitter jag och äter min kvällsvard, som består av pasta, tomatsås och majs...med lite ost på. Jag har ätigt godare kan vi säga, men det är helt ok. Tog dock ett tag att laga det eft
ersom jag fick göra inbrott i burkarna. Så kan det gå när man inte fattar den amerikanska öppnaren. Det man inte har i huvudet får man ha i nävarna.Kiss and goodnight
No comments:
Post a Comment