Äntligen! På vår sista dag tillsammans så infann sig solen och en blå himmel. Det utnyttjade jag och syster med att åka in till Central Park. Vi gick av på 71 street där Ruvan håller till, alltså där jag kommer hålla till. Verkar vara ett mysigt område. De säljer till och med falafel på en hörna. Dock kostar den inte 20 kr som i falafelns nya huvudstad Malmö utan cirka 50 kr. Men jag kommer definitivt prova en, fast jag undrar om de kan leva upp till min vanliga standard.
Vi köpte scones och varma drycker och satte oss i parken. Sen blev det en skön promenad genom en stor del av den. Det är en skön känsla att bara vara med någon man tycker om. Vi kan prata om allt och även vara tysta tillsammans. Är så tacksam över min familj. Framför allt så skrattar vi ofantligt mycket tillsammans. Ulrika kan säga så roliga saker att jag nästan kissar på mig och jag tror hon känner likadant. Mycket blir dock så internt och måste upplevas i sekunden att det inte är lönt att återge här.
Efter ännu ett stopp på century 21 åkte vi söderut. Vi åt en mycket god veggieburger på ett ställe och åkte sedan färjan över till Staten Island. Vi promenerade kring på andra sidan och aldrig förr har jag sett så många hus jag kunnat tänka mig att bo i. De var gamla och slitna med en speciell charm som tilltalade mig. Framför allt var det så lugnt och rofyllt. Kan mycket väl bli ett av mina favorit ställen här borta.
Är det något vi har haft som en röd tråd genom hela helgen är det att vi hela tiden precis har missat något, buss som tunnelbana. Nu var det även så med färjan, på båda hållen. Men ibland kan det som först verkar för jävligt bli något helt annat. När vi väl kom med färjan efter att ha väntat i 30 min så fick vi se solnedgången på vägen tillbaka. Precis när vi passera frihetsgudinnan låg solen så lågt att den försvann bakom. Blev en häftig effekt på bild. Tyvärr hade jag inget teleobjektiv.
Slitna efter sådär 11 h på stan drog vi oss hemåt igen. Det har varit en underbar weekend och när syster nu åkt känns det tomt på ett sånt där oskönt och skönt melankoliskt sätt.
peace out
No comments:
Post a Comment